En norrlänning i öknen: september 2009

onsdag 30 september 2009

+/- med USA och Tucson

+ 3 I TOPP:

# 1 GLASS: I USA finns världens godaste glass, t.o.m godare än Carte Dours "Chocolate Fever" och dessutom sjukt mycket billigare.

# 2 SJUKDOMSPOLICY: Om man råkar vara sjuk när man har tenta får man skriva den när man blir frisk istället (!). Och man behöver inte jobba igen det man missat i labbet.

# 3 SPRÅKET: Man kan svära hur mkt man vill på svenska när saker går åt *-vete och sedan bara låtsas som att man sade att man saknade sin mamma.

BUBBLARE:

ALKOHOLEN: En flaska jäger är sjukt mkt billigare än i Sverige, pub- och klubbpriser på alkohol matchar priserna på Uppsalas studentnationer och på torsdagar kan man köpa drinkar ute för bara en dollar!

- 3 i topp:

# 1 TEMPERATUREN: Det är varmt som i Satans tillhåll! Det är asjobbigt att cykla till skolan och det är asjobbigt att cykla hem och att cykla och handla mat är världens projekt. Man är alltid svettig och klibbig och halvt svimfärdig ute och får sedan en chock av den iskalla luftkonditioneringen inomhus och blir förkyld.

# 2 MATAFFÄRERNA: Det är en halvmil till närmaste mataffär (och det är inte kul att cykla dit när det är så förbannat varmt). När man handlar mat står en människa och packar i allt i påsar och ger en nästan lika många påsar som grejer man har handlat. En flaska mjölk i en påse, bröd i en annan och juice i en tredje... Vansinnigt svårt att bära och framförallt att frakta på cykeln! Dessutom INTE miljövänligt!

# 3 BRISTEN PÅ GATUBELYSNING: Det är mörkt som i Draculas boning om kvällarna. Det pågår någon form av avancerad rymdforskning här i Tucson, så det får knappt förekomma någon gatubelysning. När man cyklar hem ser man varken yxmördarna som gömmer sig bakom kaktusarna eller eventuella gropar i vägen.

BUBBLARE:

CHOKLADBRISTEN: Det finns inga Marabou chokladkakor i USA, bara äcklig amerikansk choklad (!!!). Mitt förråd av chokladkakor som jag tog med mig vid avfärd är slut. Kan någon hälsa på mig snart och ta med några!?

tisdag 22 september 2009

Hettan

Öken. Jag bor i en öken. Fy fan, he ä alldeles för vart!

Ute är man bara när man måste. För att transportera sig från punkt A till punkt B. Då en transport ej är nödvändig håller man sig inomhus i luftkonditioneringens underbara värld. Inte bara jag, en stackars svenska, utan även lokalbefolkningen.

Mitt första boende här i Tucson hade ingen air condition, endast en dåligt fungerande "swamp cooler". Nästan beduin-tält standard. En normal dagstemperatur är dryga 40 grader, de dagar det är varmt ska vi inte ens nämna. På nätterna är det fortfarande över 30 grader varmt. Första veckan här var verkligen outhärdlig. Sedan träffade jag min nye bäste vän Oscar, köpte en cykel och flyttade till ett hus med air condition, och livet blev en aning mer uthärdligt.

Oscar, min portabla "spraymist"-fläkt.

Det tar 10 minuter att cykla till skolan, men jag svär det känns som en timme. När jag är framme vid skolan är jag helt slut och måste torka av ansiktet innan jag går in i klassrummet. Första veckan med min cykel trodde jag att den var trasig för den gick så trögt. När jag sedan provade cykla sent på kvällen förstod jag att det inte alls var något fel på den, det vara bara ökensolen som spökade under dagen.

MEN, snart blir det bättre! När ni sitter hemma i vinterkylan kommer det vara underbart här, så skrattar bäst som skrattar sist! :)

fredag 18 september 2009

Svininfluensan

Nu har det hänt, jag har drabbats av influensan! Om det verkligen är svininfluensan eller en vanlig sketen flunsa vet jag icke. Men de går ut med varningar på universitetet för svininfluensan och jag blev sjuk en dryg vecka efter min hemkomst från Mexico, så chanserna kan betraktas som goda. Personligen hoppas jag innerligt att det är svininfluensan jag drabbats av, eftersom jag nu är på bättringsvägen och jag i så fall kan pusta ut framöver.

De senaste dagarna har jag spenderat i sängen, mest sovandes men har också hunnit plöja igenom Harry Potter filmerna ännu en gång. Igår kväll kom en av mina nya vänner, Mitch, över med soppa så att jag skulle krya på mig. Är det inte amerikanskt så säg!?

torsdag 17 september 2009

UA vs NAU

I lördags kväll bevittnade jag mitt livs första amerikanska fotbollsmatch live. Själva matchen började kl 19 men innan dess var det tailgating*!

*tailgating = förfest där alla parkerar sina bilar på en stor öppen plats, äter och dricker och förbereder sig för matchen!

Tailgating.

Alemancito (= den lilla tysken) och Alemanzote (= den stora tysken) på

tailgating. Smeknamnen fick de under Mexicoresan!

University of Arizona spelade mot NAU (Norhern Arizona University) och vann storslaget med 34-17. Det var mer publik än på en avgörande svensk landslagsmatch i fotboll och hela tiden hände det någonting. Cheerleaders hoppade upp och ner och tjoade och viftade med sina pom-poms. Skolorkestern spelade. Maskotarna sprang förbi. Någon stackars sate sprang runt hela fotbollsplanen med en gigantisk UA-flagga. Cheerleader-tjejerna hoppade upp på cheerleader-killarnas axlar och andra blev kastade upp i luften med stora skyltar med U och A. Touchdown. Tacklingar. Andra cheerleaders voltade sig fram över planen. Orkestern drog igång igen. Galet! Amerikanskt!

Cheerleaders.

Universitetets "marching band" under halvlekspausen.

Halvlekspaus.

Själva matchen var dock svår att hänga med i, då sporten har mängder av knasiga regler och det är omöjligt att se var bollen befinner sig eftersom alla tacklar ner varandra hela tiden. Oavsett om bollen är i närheten eller inte. Ibland spelades det bara en sekund innan det blev avblåst och sedan var det lång väntan medan alla ställde sig på plats. Första halvlek (2 x 15 min) var jättekul att se. Men trots en speltid på 4 x 15 minuter tog hela matchen närmare 3 timmar att spela med alla avblåsningar, så en halvlek hade räckt gott och väl. Många lämnade matchen i förtid och mot slutet var jag och de flesta andra som stannade matchen ut rätt uttråkade.

Arizona Wildcats.

Matchen i full gång.

Efter matchen blev det såklart efterfest för att fira segern. Det slutade som vanligt med beer-pong.

Tim, Laura, jag, Jenna och Holger.

Beer pong.

torsdag 10 september 2009

Skolan

Jag är alltså utbytesstudent vid University of Arizona i Tucson, på "the Cancer biology graduate program". Ett PhD-program (doktorandprogram) i cancerbiologi. I år började tre nya PhD-studenter plus jag, den exotiska utbytesstudenten från Sverige.

Det första jag fick göra när jag kom var att ha ett möte med min studentkoordinator Anne Cione,

ett möte med Dr Bowden, professor och överhuvud över hela CBIO-programmet och till sist ett möte med Dr Martinez, min akademiska rådgivare. Alla pratade med mig i ca en timme (!)

vardera om vad jag ville ha ut av mitt år här och hur vi skulle lägga upp mina studier och mitt labbprojekt (som för mig var frivilligt). Efter dessa möten fick jag också träffa

studentrepresentanten Heather, som visade mig runt cancercentrat och UMC (University medical building) och gav mig ytterligare tips om kursval. Efter alla dess råd valde jag till slut följande kurser för denna termin:

* Cancer genetics (3 units)

* Cellular communications and signal transduction (3 units)

* Cancer biology seminar series (1 unit)

* Oncogenes, signal transduction and tumor suppression (journal club) (1 unit)

Utöver dessa kurser ska jag jobba i Dr Doetschmanns labb ca 20 timmar i veckan, där jag ska få mitt eget projekt och forska inom coloncancer. Det kryllar av cancerforskare här som alla har otroligt intressanta forskningsområden och innan jag valde labb hade jag personliga möten med några av dem för att diskutera vilka projekt de hade att erbjuda mig.

I veckan började jag att jobba på labbet och har nu lärt mig att odla och skörda celler. Jag jobbar med MEF celler (mouse embryonic fibroblasts) och har en egen cellkultur som jag ansvarar för och som jag senare ska göra experiment på. Nästa vecka ska jag få lära mig att designa primers och isolera RNA. Veckan därefter ska jag lära mig att köra PCR.

tisdag 8 september 2009

¡Viva el Mexico!

I helgen var det Labor day i USA. En slags helgdag som gjorde att vi fick ledigt måndag och därmed en extra lång helg. Med andra ord, perfekt läge att dra till Mexico! Vi drog ihop ett gäng på tjugo stycken mer eller mindre galna människor utav blandade nationaliteter och åkte söderut över gränsen.