Sängen med foten i högläge, 3-7 dagar.

Tisdag: Metallpinne i högra foten = punkterad fot. Jag tvättar foten med klorhexidin och sätter på en steril kompress. Torkar bort blodet från den onda pärmen, stänger den och lägger bort den där den inte kan håna mig. Tigger sedan skjuts till och från skolan.

Onsdag: Försöker köpa fler kompresser på universitetssjukhusets apotek men blir eskorterad till akuten och får en stelkrampsspruta, en fotröntgen och en grundlig undersökning av foten. Får höra att priset är ca 320 dollar och gläds åt min försäkring.

Fredag: Foten känns fantastiskt bra och ser ut att läka fint. På eftermiddagen börjar jag må dåligt och hosta, går hem tidigt från labbet men får stanna och vila efter vägen då jag har svårt att andas. Väl hemma värker hela kroppen och jag lägger mig ner och vilar. Jag får sedan en strålande smärta upp i högra benet och en intensivare smärta i nedre ryggslutet. En 600 mg ibuprofentablett dämpar smärtan något och jag blir upphämtad med bil för att åka och hyra film med Woody och Christoph. Väl inne i videobutiken kommer smärtan tillbaka starkare än förut och jag blir illamående och lite yr och det killar i benen. Vi beslutar att grabbarna ska skjutsa hem mig och går ut till bilen. På väg ut blir killet i benen starkare och stiger uppåt samtidigt som smärtan i ryggen också stiger och sprider sig till hela ryggen. Jag svimmar och det blir akuten för andra gången samma vecka.

På akuten tar de blodprov och urinprov, ger mig dropp och näringslösning. Gör bröströntgen och EKG och kopplar in mig i en härva av sladdar i sängen. De hittar inget fel och klockan halv fem på lördag morgon får vi äntligen åka hem och jag får mig en tablett knark så jag ska kunna sova för ryggen och ett recept på värktabletter för kommande dagar. Jag får inte veta vad kalaset kostar men är extremt glad att jag har försäkring.

Helgen: Ryggen gör vansinnigt ont. Så länge jag ligger ner är det helt okej men det räcker med att jag går på toa och sedan tillbaka till sängen för att det ska börja värka igen och det försvinner inte förrän jag legat still i flera timmar. Jag får spendera hela helgen i sängen. I övrigt mår jag bra.

Måndag: Jag är överlycklig! Ryggen är mirakulöst nog nästan helt återställd och jag åker till skolan med min privata chaufför Woody. Men lyckan är kort, min fot är inte längre bra. Den gör ont och varar. Infektion. Eftermiddagen spenderar jag väntandes på Campus Health. Läkaren tittar på min fot i 2 sekunder och skriver sedan ut 2 starka kurer olika antibiotika att ta parallellt under den kommande veckan och ordinerar mig sänggläge med foten i skyn under ett minimum av tre dagar, helst en hel vecka.

Tisdag: Jag sitter i sängen med foten i högläge, knaprar antibiotika och beklagar mig för er.